Browsing Category

Hobby

Hobby

Driva upp plantor

Blåvinda, från vårens paniksådd.

Varje vår är det samma äventyr och samma missbedömningar när vi ska driva upp våra sommarblommor. Det är lite av att göra samma misstag igen och igen men ändå förvänta sig ett annat resultat.

Vi inleder i god ordning med att välja frön från Impecta, antagligen för att de är de enda som skickar en fysisk katalog. Det har sin charm att titta på bilder, jämföra och kryssa för önskade sorter. Vi beställer tidigt och gör en realistisk beräkning av vad vi behöver. Si och så många hängpetunior, penséer och så vidare. Vi sår dem i god tid och då borde allt vara frid och fröjd. Men inte alls.

Helt plötsligt kommer paniken, det gör den varje år, utan undantag. Vi tänker att alla våra plantor kommer att dö, så vi blir utan i år. Eller så tänker vi att det är för få (hur det nu kan vara det?). Eller så har vi glömt några viktiga sorter, tycker vi.

Resultatet blir lite olika från år till år. I år sökte jag bland gamla fröpåsar och helt plötsligt hade vi sått ett par hundra frön. Ett annat år tog jag så många sticklingar från pelargoner att vi hade 55 pelargoner. Ingen människa behöver 55 pelargoner, jag lovar. Som tur är har vi bara fem i år. Ett annat år gjorde vi ytterligare en beställning på Impecta som översteg den ursprungliga – jag har ingen aning om hur det kom sig. Det året gav vi bort allt vi kunde och resten knölade vi ner i rabatterna mellan perennerna.

Planen för nästa år är att jag ska lägga in påminnelser i min telefon från början av april där det står:

”Förbjudet att så fler frön.” Den påminnelsen kommer att upprepas varje dag hela april månad ut för i maj har alla plantor tagit sig och paniken lägger sig. Då inser jag att: Vi kommer att få blommor även i år, de kommer inte att dö och ja, de är tillräckligt många. Med råge.

Ibland är det svårt att tänka sig att de blir så här till sist.
Hobby

Idag för ett år sedan

Saltoluokta sommaren 2018, min första fotoresa.

Idag för ett år sedan är väl i generösaste laget. Förra året den 13 mars satte jag upp planer och mål för det kommande året. Nu har vi passerat den 13 mars med tretton dagar, men vad är tretton dagar på ett helt år? Så här kommer den, min avstämning av mina mål för det gångna året.

Jag hade förutsatt mig att jag skulle

  • Plugga på distans.
  • Ha varit på min första fotoresa.
  • Ha tappat mina överflödskilon och har en acceptabel kondition.

Somt har förverkligats och annat har inte. Här kommer min summering:

Min önskan var att plugga på distans och jag var jätteivrig och ansökte till folkhögskolor kors och tvärs. Jag läste litteratur på en folkhögskola under sommaren. 25 % på distans var perfekt sommarplugg, det var riktigt roligt. Jag tänkte på det som en uppvärmning inför hösten. När det blev augusti skulle jag börja på allvar med 50% litteraturstudier på folkhögskola, men jag kände ganska snabbt att det inte var genomförbart. Det var lite väl mycket att studera 50% och jobba 100%, även om det inte var universitetsnivå så är det ändå 20 timmar i veckan. Sen var jag inte helt nöjd med kursen, den var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Så jag hoppade av och var mycket nöjd med det. Men en till sommarkurs skulle jag jättegärna gå.

Min första fotoresa hade Saltoluokta som mål. Jag åkte dit med en kompis som också älskar att fotografera. Det var riktigt roligt att åka med en likasinnad och verkligen få frossa i fotografi. Ingen som börjar trampa runt och vill vidare just när jag kommit igång. Sen var det inte vårt fel att det regnade och åskade så att det inte blev så mycket fotografi som vi tänkte oss. Den turen gör vi om till sommaren och då ska vi ha tumme med Tor så han håller sig stilla.

Sen har jag varit på fotokurs på resa, det var inte en fotoresa men den innehöll bra med tid för foto. Vi reste till Venedig och medan vi var där tog jag en halvdagskurs i fotografi. Det var helt underbart att ha en instruktör bara för mig själv, en person som känner till staden och visade många smarta, vackra och speciella platser i Venedig. Det var en höjdare och det gör jag gärna om någon gång.

Nej, jag har inte tappat mina överflödskilon, jag tappade några under maj och sedan några i augusti. Sen har det nog stått still. Jag har börjat motionera mer men inte tillnärmelsevis så mycket som jag ordat om att jag skulle.

Det är aldrig för sent. Just nu är jag ganska duktig, får se vart det leder. Förhoppningsvis dit jag vill.

Det var min summering, något är gjort och några återstår. Men det är också viktigt att jag inser att allt låter sig inte göras. Det bara är så, och det gör ingenting. Det är bra ändå. Det kommer nya dagar, nya år. Och nya möjligheter.