Nu är det dags att skicka en barnboksmanus för åldern 9 – 12 år till lektör, men jag drar på det. Filar och gör bättre. Ju bättre det är när jag skickar iväg det desto mer nytta har jag av responsen. Alla fel och brister om jag själv vet om och kan åtgärda ska vara fixade innan jag skickar. Men var går gränsen mellan att åtgärda fel och att göra ändringar som ett sätt att skjuta upp deadline?
Det är alltid med lika blandade känslor som jag skickar ett manus, främst är det glädje över att jag lyckats skriva en berättelse från början till slut som jag tycker är värd att lägga en lektörsläsning på. Det är inte alltid jag lyckas med det. Det finns berättelser som hamnar på en extern hårddisk och aldrig mer blir lästa, men denna ska skickas och förutom glädjen är det en massa andra känslor inblandade…
Det är spännande att någon annan än ens närmaste läser berättelsen. Hur mycket de än försöker vara stränga kritiker så känns det ändå som om de alltid är väldigt snälla. När då äntligen en utomstående och proffs ska läsa känns det som om att prova sina vingar för första gången. Ska de hålla? Kommer jag att kunna flyga eller kommer jag att störta till marken?
Det är också skönt att få en paus från manuset. Jag jobbar vid sidan av mitt skrivande, eller snarare jag skriver vid sidan om mitt jobb. Det innebär korta skrivpass, ofta förlagda till helger och skollov, skrivprocessen blir långdragen och seg. Så när jag klickat på ”sänd” och mailet till lektören gått iväg känns det som en lättnad. Nu kan jag äntligen börja på nästa berättelse som legat till sig och pockat på uppmärksamhet, ibland i flera månader, i värsta fall år.
Mest av allt är det nog en känsla av utveckling, när responsen kommer tillbaka och jag kan läsa mitt manus igen med den i åtanke, det är bästa sättet att utveckla sitt skrivande tycker jag. För varje gång lär jag mig mer om gestaltning och berättarperspektiv och tempo. Ja, listan kan göras lång, kort sagt lär jag mig fantastiskt mycket om skrivandets hantverk. Mitt skrivande, mitt hantverk.
Så nu skickar jag iväg det. Nu idag. Inga fler ändringar. Bara trycka ”sänd”.
(Jag ska bara läsa igenom en gång till…)
