I min bokhylla

Harry Potter-dagen

I detta hus spelades scenen in där Harry Potter som barn mötte Voldermort.

Det är klart att vi har en Harry Potter-dag, och jag missade den. Den var igår, men bättre sent än aldrig.

Jag minns det hur tydligt som helst när min äldsta kom hem och ville köpa en bok som de haft som högläsningsbok i skolan. Hon ville läsa den själv. Det var bara början till ett intensivt köpande av Harry Potter i alla former. På svenska, på engelska i ljudformat och alla filmer.

Hela vår familj var verkligen Harry Potter-fans, och är än idag. Det lästes och diskuterades Harry Potter i det oändliga. Och den försa filmen var en upplevelse, som vi alla såg fram emot. Än idag läser både jag och barnen om någon av böckerna när vi får lite Harry Potter-längtan. Jag sneglar lite på den illustrerade upplagan men kan inte köpa den förrän vi har ett barn i rätt ålder i familjen. Men jag skulle gärna vilja.

Det jag mest tänker på är alla barn som börjat läsa tack vare Harry Potter. J K Rowling lyckades med det viktigaste av allt, hon gjorde det coolt att läsa. Kön till bokhandeln när en ny bok skulle komma ut var enorm. Det var som om en rockmusiker skulle uppträda live på just den bokhandeln. Engagemanget bland läsarna var överväldigande, titta bara på hur många som skrivit fan fiction baserat på serien.

Varje generation unga läsare skulle behöva få möta en läsupplevelse liknade det Harry Potter gav dem som var unga då. Det vore ett under värt att be om.

Fotografering

Svanar

Äntligen blev det läge att fotografera svanarna. Det blåste mycket i söndags så de hade gömt sig bakom en kulle där det var mer lä. Jag pulsade i blötsnö över knäna för att komma fram, men det var det värt.

Svanar hör inte till det mest spännande djuret att fotografera. De sover, äter eller flyter omkring och skränar. Men när de väl breder ut vingarna ser man hur stora och mäktiga de är.

Tankar

Däckbyte

BIld av Hannes Edinger från Pixabay

Jag har bytt däck på min bil idag. Det är verkligen ett vårtecken, bilen rullar lätt och framförallt tyst. Det är skönt när man kör mycket.

I år hade jag tur. Jag bytte däck en mulen och blåsig söndag när gatan låg tom och öde. Det är skönt. Sist jag bytte däck var en solig söndagseftermiddag när alla grannar var ute. Några var ute och pysslade på sin uppfart och andra passerade med barnvagn och små nybörjare på cykel. Alla stirrar lite diskret men ingen säger något. Och det är tur, ja inte att de stirrar utan att de inte säger något. Jag har en inövad repertoar av spydiga kommentarer, utvecklad och vässad genom många års bilpyssel inom synhåll av män i alla åldrar.

En del tycker att de är snälla när de kommenterar ”vad duktig du är”.  Det har alltid förundrat mig att det kan anses duktigt att skruva i och ur några skruvar. Jag känner mig alltid som ett barn som blir klappat på huvudet ”så duktigt du ritar” -typ.

Andra fråga rakt ut: ”Var har du gubben?” Då svara jag oftast att han är inne och diskar, då går de sin väg muttrande och min ”gubbe” får rykte om sig att vara lite klent vaggad, som inte ens kan byta däck. Andra alternativet är att säga att slagit ihjäl honom med fälgkorset och att han ligger bakom garaget. Då ser de osäkra ut, som om de skulle vilja gå och titta efter men inte vågar.

Mest beklämmande är när jag får beröm av kvinnor. Som om det vore något svårt och krångligt. Då hävdar jag alltid att det är superenkelt jämfört med att sticka en tröja. För så är det. Stickning kräver lite handlag och noggrannhet. Att byta däck är att skruva lös ett däck och skruva fast nästa, kan inte bli fel.

Sambon passar på att berömma mig varje år och jag spottar och fräser och säger åt honom att gå in och koka te åt mig innan jag kommer på att han retas med mig. Jag har en knapp där det står ”tryck här” medan jag byter däck och han kan inte låta bli. Och jag går på det varje gång. Jag är så van att försvara min rätt att göra vad jag vill att jag automatiskt blir arg och fräser. Jag tänker att det är lång väg kvar när inte ens en så enkel sak som att sköta om sin bil är något naturligt som inte behöver stirras på eller kommenteras.

Läsning

Världsboksdagen 2020

I år firar jag världsboksdagen med tacksamhet. Det finns många saker som man kan vara tacksam för genom historiens gång.

Jag tänker på att jag har råd att köpa de böcker jag vill (nåja), jag behöver inte snåla och spara och vänta. Jag bara köper dem och så är de mina för så lång tid jag vill. Det känns nästan omöjligt att tänka sig den tid då alla böcker kopierades för hand. Att vilja ha en bok, resa till ett kloster och kopiera boken, bokstav för bokstav under flera månader, eller kanske till och med år. För att till sist ha en egen kopia att ta med hem till sin egen klosterkyrka. Skulle man mot förmodan köpa en bok kostade den lika mycket som ett hus. I dagens penningvärde kan man tänka sig ett sexsiffrigt belopp. Tanken svindlar.

Nästa tacksamhetstanke går till Gutenberg, vem annars? Han som lade grunden till boktryckarkonsten som vi känner till den. Hans version av boktryckeri har gett oss kunskap och konst. Var hade vi varit utan honom? Själv gick han i konkurs och levde på bidrag resten av sitt liv, men vi står fortfarande på den grund som byggdes då. Kunskapen kunde komma till människorna och det ledde till genomgripande samhällsförändringar.

Jag står också i tacksamhetsskuld till alla författare som skrivit böcker som jag läst och som på olika sätt bidragit till den jag är. Då tänker jag inte bara på de hyllade författarna som skrivit klassiker utan lika mycket äventyrsböcker, traditionella flickböcker (jo det fanns sådana när jag var ung) och deckare. Kanske den kvalitativa litteraturen bidragit mer till hur jag tänker och hur jag väljer att vara som person, men jag har den enklare litteraturen att tacka för mängdträning, läsförståelse och läshastighet. Vilket även det är värdefullt. Och viktigast är nog att alla har gett läsupplevelser som jag kommer att minnas resten av mitt liv.

Mest tacksam är jag över att jag fått växa upp i en läsande familj där läsning uppmuntrats och varit en naturlig del av livet. Det fanns alltid boktips att få, böcker att låna och under julgranen låg det alltid minst ett platt, hårt paket.

Okategoriserade

Villhöver

BIld av Devanath från Pixabay

Jag har förälskat mig i en sådan här. Jag skulle jättegärna vilja ha en. Den skulle matcha min vevgrammofon alldeles superbra, tycker jag. Problemet är bara att kunna motivera det för sambon. Han påstår att den inte skulle fylla någon funktion, då skruvar jag generat på mig och pratar om vädret istället. När han ser att det inte hjälper frågar han var jag ska förvara den. I det läget är vi nu, han väntar på ett svar och jag tittar mig desperat omkring i huset och försöker hitta en liten plats som är tom. Man skulle kanske kunna köpa en herrgård? Då skulle den rymmas. Får se om han gillar idén.

Hobby

Driva upp plantor

Blåvinda, från vårens paniksådd.

Varje vår är det samma äventyr och samma missbedömningar när vi ska driva upp våra sommarblommor. Det är lite av att göra samma misstag igen och igen men ändå förvänta sig ett annat resultat.

Vi inleder i god ordning med att välja frön från Impecta, antagligen för att de är de enda som skickar en fysisk katalog. Det har sin charm att titta på bilder, jämföra och kryssa för önskade sorter. Vi beställer tidigt och gör en realistisk beräkning av vad vi behöver. Si och så många hängpetunior, penséer och så vidare. Vi sår dem i god tid och då borde allt vara frid och fröjd. Men inte alls.

Helt plötsligt kommer paniken, det gör den varje år, utan undantag. Vi tänker att alla våra plantor kommer att dö, så vi blir utan i år. Eller så tänker vi att det är för få (hur det nu kan vara det?). Eller så har vi glömt några viktiga sorter, tycker vi.

Resultatet blir lite olika från år till år. I år sökte jag bland gamla fröpåsar och helt plötsligt hade vi sått ett par hundra frön. Ett annat år tog jag så många sticklingar från pelargoner att vi hade 55 pelargoner. Ingen människa behöver 55 pelargoner, jag lovar. Som tur är har vi bara fem i år. Ett annat år gjorde vi ytterligare en beställning på Impecta som översteg den ursprungliga – jag har ingen aning om hur det kom sig. Det året gav vi bort allt vi kunde och resten knölade vi ner i rabatterna mellan perennerna.

Planen för nästa år är att jag ska lägga in påminnelser i min telefon från början av april där det står:

”Förbjudet att så fler frön.” Den påminnelsen kommer att upprepas varje dag hela april månad ut för i maj har alla plantor tagit sig och paniken lägger sig. Då inser jag att: Vi kommer att få blommor även i år, de kommer inte att dö och ja, de är tillräckligt många. Med råge.

Ibland är det svårt att tänka sig att de blir så här till sist.
Skriva

Skriv!

E-boken Skriv! finns i bokhandlar online nu.

Upprinnelsen till denna bok är en kommentar på instagram där en person frågade hur hon skulle gå till väga för att komma igång med kreativt skrivande.

Här är svaret! (Ett år senare.)

Jag ville ge en lösning där läsaren/skribenten kommer igång direkt, med en mycket kort teoretisk bakgrund. När man är ivrig och vill börja med något nytt vill man göra saker på riktigt, prova på inte börja med en lång teorikurs. Det kommer senare, när man har kommit gång och känner att man vill utvecklas och bli bättre.

Därför är boken kort, koncis och leder direkt till egenproducerade texter.

Är du sugen att prova på kreativt skrivande kan du ladda hem boken

från BOD shop ,

eller från Adlibris,

eller från Bokus.

Om du vill prova-på skrivövningar kan du ladda hem en PDF här.

Skriva

Nya projekt

Det är ett av mina favoritcitat för det är så sant. Det är precis så det är. Nya projekt innebär att man ger sig in i något som man inte gjort förut, något nytt och oförutsägbart. Det är så intressant, roligt och upplyftande.

Allra mest spännande är det när man vet att det nya projektet är svårt. Till och med så svårt att det överstiger min förmåga och mina kunskaper, just nu. Det innebär att jag måsta lära mig nya saker, våga nya saker för att ens ha en chans att genomföra projektet. Men målet är inte att genomföra, med minsta möjliga marginal, målet är att lyckas. I någon form, på något sätt vill jag titta tillbaka och kunna påstå att projektet blev lyckat. Det blir ju inte alltid så, men man måste ju i alla fall försöka, eller hur.

Nu är det senaste projektet färdigt, jag har tryckt ”sänd” och snart finns det en e-bok på marknaden. Jag har genomfört projektet, det återstår bara att se om det blir lyckat.

Idén till boken som en blixt från klar himmel. Det är så många som vill börja med kreativt skrivande. Det sägs att var tredje människa någon gång i sitt liv haft en önskan om att skriva en bok. ”Jag ska skriva en bok som hjälper dem i gång.” Det tänkte jag den där kvällen när jag under några minuter smitit från middagssällskapet innan efterrätten serverades.  ”Den ska vara kort, inte en massa ord, ord och ord, utan kort, handfast. Gör så här och så övningar i massor, så det går att välja det som verkar kul.” Jag återvände precis i tid till efterrätten, upplyft och inspirerad.

Nu kan jag med gott samvete sätta igång med nästa projekt. Det har legat till sig i en anteckningsbok. En idé och en vag plan. Dags att börja lite försiktigt, nagga lite i kanten och känna mig för. Ett steg i taget, inte tänka på det som kommer längre fram, det svåra, nästan omöjliga. Bara göra det som känns möjligt just nu, bara tänka ett steg framåt, då känns det inte alltför övermäktigt eller skrämmande. Jag känner hur livslusten strömmar till och gör det hela till ett äventyr.

Kultur

Guldkorn i den sociala distanseringen

Shakespeare på Madame Tussaud’s.

Man brukar säga att det finns ingenting ont som inte har något gott med sig. En sådan sak är att mitt i pandemi och social distansering har utbudet av kultur ökat online. Det finns ett fantastiskt utbud och för en glesbygdsbo är det som ett smörgåsbord som uppenbarar sig från ingenstans. Det finns mycket att välja på men jag har plockat ut några godbitar som jag ska passa på att se under påsklovet.

Eddan på teater – Västanå teater har filmat sin uppsättning av Eddan. Den fornnordiska mytologins gamla berättelser får liv. Den har fått fantastiska recensioner och publiken älskar den. Länk finns på riksteatern.se.

Hamlet på The Globe – The Globe har en egen kanal ”Globe Play” där man kan köpa eller hyra föreställningar som spelats på The Globe. Men guldkornet är att man kan streama Hamlet gratis. Se och njut av världens bästa pjäs spelad i en kopia av Shakespeares gamla teater. Kan det bli bättre?

The show must go on – Andrew Lloyd Webber bjuder på en succsémusikal en gång varje vecka, och då finns den tillgänglig i 48 timmar. Kolla in ”The show must go on” på Youtube”. I kväll är det “Jesus Christ Superstar.”

Högläsning – nu finns det mängd högläsning att ta del av på Youtube. Min favorit, självklart, är Jennifer Ehle som läser Pride and Prejudice, ett sant nöje att lyssna på. Men det finns massor med andra att välja på. Du kan kolla på #QuarantineReading på instagram.

Vilka andra guldkorn har du hittat?

Tankar

Historia

Min farmor var en samlare av rang. Inte en sådan som staplade tidningar och så att det bara var gångar kvar. Nej, hon var en helt annan sorts samlare. En samlare av historia. Hon hade så många saker att det fyllde ett helt eget museum.

Ett arv från henne som är som jag är glad att jag har fått är respekten för det gamla. Att väresätta saker som funnits länge och varit viktiga och värdefulla för någon människa. För någon var kanske denna gamla vevgrammofon ett köp som föreggicks av mycket sparande och räknande av slantar. Och den dagen personen spelade sin första stekaka på den var kanske den lyckligaste dagen det året. Det kan vara så.

När den var ny var den vackert röd, denna resegrammofon. Den bleknande färgen är fortfarande vacker och den spelar fortfarande stenkakor med gammal jazz. Man får veva ofta, jag är rädd att veva för hårt så jag skadar mekanismen. Istället får jag veva när skivan saktar farten och musiken bli långsam.

Inte så ofta, men någon gång tar jag fram den, lyssnar andäktigt till musiken och förundras över att den fungerar. När jag sitter och lyssnar får tiden får en helt annan innebörd, jag är här nu, men alldeles nyss var grammofonen ny, knallröd och någons värdefulla egendom.