När jag först flyttade till Jokkmokk tyckte jag att landskapet var kargt och inte så inbjudande. Jag tyckte att det mest bestod av ”myrar och stenskravel”. Jag tyckte att det var vackert på ett storslaget sätt med fjällen så nära men jag saknade ängar med midsommarblomster, rödblära och ängsklocka.
Sedan dess har jag hunnit rota mig lite, skapat nya vanor, hittat mina favoritplatser och de vackraste promanstråken. Min favoritpromenad går genom skogen och över en myr, längs en skogstjärn. På den promenaden är myren en av höjdpunkterna. Med tiden har jag mer och mer lärt mig uppskatta myrens lågmälda skönhet. Den är inte lika uppenbar som en blommande äng, man måste vara mer uppmärksam, böja sig ner och titta närmare. Och den är verkligen vacker, nu i juni blommar rosling, hjortronblommor och skvattram.
Så nu har det bildats ett nytt utrymme i mitt hjärta där myrens skönhet har sin plats och den dagen jag flyttar från Jokkmokk kommer jag att sakna mina dagliga promenader över ”min” myr precis lika mycket som jag saknade promenader längs blommande ängar när jag flyttade hit.
