Det finns få saker som är så avslappnande som att till fullo inse hur mycket som inte spelar någon roll.
Det spelar egentligen ingen roll vad dina grannar tycker, odla morötter istället för blommor i rabatten om du vill det.
Det spelar ingen roll vad dina avlägsna släktingar tycker, byt jobb och flytta om det är det du vill.
Det spelar ingen roll vad dina vänner på Facebook tycker, lägg upp hundra bilder på söta katter om det gör dig glad.
Det finns så många saker vi vill göra men rädslan för vad andra ska tycka håller oss tillbaka. Hur ska jag kunna klippa mig kort, min man gillar mitt långa hår? Hur ska jag våga börja ta sånglektioner, tänk om någon får veta! Hur ska jag våga göra det jag vill göra? Tänk om någon skulle ha en negativ åsikt, vad skulle jag då göra? Vi är rädda att någon skulle tycka att vi är pretentiösa när vi vill göra något mer av våra liv än att jobba-äta-sova. Var kommer det ifrån? När uppstår den känslan?
Istället borde vi tänka: det spelar ingen roll.
Det är ytterst få saker som spelar roll, universum är oändligt, du kan sjunga, skaffa dig ett nytt husdjur eller göra vad du vill, ingenting ändras. Det spelar ingen roll ifall du vill lära dig knyppla eller spela fiol fast du är gammal. Man kan bli bäst på biodling fast man är ung. Möjligheterna är oändliga om vi inte själva sätter begränsningar.
Inte heller spelar det någon roll om du gör något som ingen annan i hela släkten, hela byn eller hela stan har gjort tidigare. Börja dansa balett eller skriv din bok, följ din dröm. Anpassa dig inte efter dem, du har ett eget liv, en egen längtan efter kunskap och erfarenhet. En vilja att uppleva, uträtta, göra.
Dansa, sjung och spela. Knyppla, lev och lär och jubla – det spelar ingen roll för någon annan. Men för dig spelar det roll så låt dig inte hindras, för det spelar roll.
